Jag sitter just nu och tittar på dokumentären "Randy utvärderar Sverige". Randy är nån musikartist som jag aldrig hört talas om. Han kommer till Sverige och till Borlänge av alla ställen för att uppleva lite Sverige och komma människorna närmare. Lycka till var min första tanke.

Svenskar är nog ett av dom värsta på planeten när det gäller att öppna upp sig för andra människor. Jag skrattade faktiskt när den där kärringen som öppnade dörren skällde ut Randy för att han knackade på dörren. Hon talade om för Randy att man knackar inte på okända människors dörrar, inte ens i USA. Snälla, hur är vissa människor funtade egentligen. Det är tur att det finns mobiltelefoner. Tänk om det hänt nåt och någon behövde låna telefonen. Idioter...

Det finns en oerhörd främlingsfientlighet i Sverige och då pratar jag inte bara om rasism och invandring från utlandet. Människor kan vara hemska mot människor som är nya i en stad. Jag hörde om sånt i Tibro. En mamma som blev utfryst av dom andra mammorna på en lekplats enbart för att hon inte var född i Tibro. En vanlig "svensk" mamma som hamnat i Tibro oavsett anledning.

Det märks hur trista svenskar är när man tittar runt i samhället. Ett exempel som jag gillar är den med busshållplatsen. Där "svenskar" står och tittar ner i marken eller nån annanstans. Bara dom slipper att möta någon annans blick. Och dessa skulle bli shockade, kanske till och med skrämda om en okänd människa började prata med dom. Nu är inte alla sådana men många är det.

Jag gillar att det kommer hit människor som är från södra Europa eller Arabvärlden. Från sydamerika och andra ställen som inte är likadana som oss här i norra Europa. Vi har mycket att lära från dom när det gäller beteendet. Som "svensk" så känns det trist att tillhöra en del av världen som är så fientlig och egoistisk.